tråg

Svenska

Substantiv

Böjningar av tråg	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tråg	tråget	tråg	trågen
Genitiv	trågs	trågets	trågs	trågens

ko som dricker ur ett vattentråg

tråg

1. öppet, rektangulärt fat eller kärl, för framställning eller servering av mat

   1912: Småbrukarens bok, Anders Jørgensen:

   Och blott när han ser, att denna är för fast eller torr, ger han dem efter slutad fodring litet rent vatten — men blott litet — i tråget att dricka.

   Synonymer: ho, kar, balja

   Sammansättningar: baktråg, betongtråg, degtråg, dropptråg, fisktråg, fodertråg, mattråg, mjölktråg, oljetråg, plasttråg, trågformad, trågformig, trätråg, vattentråg

2. (meteorologi) utsträckt område med lågt lufttryck

Översättningar

öppet, rektangulärt fat eller kärl, för framställning eller servering av mat

• bokmål: trau n
• danska: trug n
• engelska: trough ^(en), tray ^(en), hod ^(en)
• franska: abreuvoir ^(fr) m (dricka), mangeoire ^(fr) f (mat)
• nynorska: trau n
• ryska: коры́то ^(ru) n, коры́тце ^(ru) n
• tyska: Trog ^(de) m, Mulde ^(de) f

utsträckt område med lågt lufttryck

• franska: creux barométrique m, talweg ^(fr) m
• tyska: Trog ^(de) m