Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av träl  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ träl trälen trälar trälarna
Genitiv träls trälens trälars trälarnas

träl

  1. ofri person som tvingats in i servitud; slav
    Etymologi: Av fornsvenska þræl. Av fornnordiska þræll, av urgermanska *þragilaz, *þrahilaz, *þrēhilaz, från roten *þreh-, *þreg-, *þrag- (”att springa”), av urindoeuropeiska *trāgʰ- (”draga, löpa, springa”).
    Användning: Används särskilt om ofria personer under vikingatiden i Skandinavien.
    Besläktade ord: träla, träldom, trälinna

Översättningar redigera