Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av tjänare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tjänare tjänaren, vard. tjänarn tjänare tjänarna
Genitiv tjänares tjänarens, vard. tjänarns tjänares tjänarnas

tjänare

  1. betjänt
    1911: Iduns kokbok, Elisabeth Östman:
    Vid ett middagsbord för 12 personer kunna två tjänare passa upp: vid större fester måste man hava fyra, ty två och två måste alltid följas åt, om uppassningen skall gå riktigt bra.
    Sammansättningar: trotjänare

Översättningar redigera

Interjektion redigera

tjänare

  1. (vardagligt) hälsningsfras
    Varianter: tjenare
    "Tjänare, det är Göran."

Översättningar redigera