Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av tillåta  Aktiv Passiv
Infinitiv tillåta tillåtas
Presens tillåter tillåts (tillåtes)
Preteritum tillät tilläts
Supinum tillåtit tillåtits
Imperativ tillåt
Particip
Presens tillåtande, tillåtandes
Perfekt tillåten

tillåta (avstavas till-låta)

  1. låta något göras eller ske
    Skolan tillåter inte obehöriga att vistas inom skolområdet utan tillstånd från skolledningen.
    Synonymer: acceptera, bifalla, berättiga, bevilja, godkänna, gå med på, lova, medge, samtycka (till)
    Antonymer: förbjuda
    Jämför: påbjuda
    Etymologi: Av fornsvenska tillata. Motsvarar till + låta, jämför danska tillade, norska tillate (båda skriftspråk), medellågtyska tōlāten, tyska zulassen, nederländska toelaten.[1]
    Besläktade ord: tillåtelse, tillåtlig

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svenska Akademiens ordbok: "tillåta"