splitta

Svenska

Verb

Böjningar av splitta	Aktiv	Passiv
Infinitiv	splitta	splittas
Presens	splittar	splittas
Preteritum	splittade	splittades
Supinum	splittat	splittats
Imperativ	splitta	–
Particip
Presens	splittande, splittandes
Perfekt	splittad

splitta

1. (anglicism) dela upp (särskilt om nota)

   Etymologi: Av engelska split.

2. (dialektalt) hänga upp (garn och liknande) på splitt