Se även snö och snø.

Svenska redigera

Substantiv redigera

sno

  1. (orsamål) snö

Verb redigera

Böjningar av sno  Aktiv Passiv
Infinitiv sno snos
Presens snor snos
Preteritum snodde snoddes
Supinum snott snotts
Imperativ sno
Particip
Presens snoende, snoendes
Perfekt snodd

sno

  1. (även reflexivt: sno sig) vira flera trådar runt varandra för att få en kraftigare snodd
    Synonymer: vira, tvinna, linda
    Han drog upp täcket som snott sig kring benen.
    Fraser: (partikelverb) sno ihop
  2. (vardagligt) stjäla, knycka, snatta
    Vanliga konstruktioner: sno ngt (från ngn); sno ngnngt
    Fraser: (partikelverb:) sno åt sig
  3. (vardagligt, reflexivt: sno sig) skynda sig
    Synonymer: flänga, jäkta
    Sno dig, annars missar du din chans.
    Fraser: (partikelverb) sno sig på
 
Fraser: (partikelverb) sno omkring, sno på
Fraser: arbeta och sno; sno som en tätting

Översättningar redigera