snabel

Svenska

Substantiv

Böjningar av snabel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	snabel	snabeln	snablar	snablarna
Genitiv	snabels	snabelns	snablars	snablarnas

snabel

1. förlängd nos med andningsöppningar vid nosens spets hos däggdjur (särskilt elefant)
2. rörformigt sugorgan som sitter nära eller i munnen hos ryggradslösa djur (t.ex. insekter)

   Sammansättningar: sugsnabel, sticksnabel

Sammansättningar: snabel-a, snabelsko

Översättningar

förlängd nos hos däggdjur

• engelska: trunk ^(en)
• franska: trompe ^(fr) f
• nederländska: slurf ^(nl) mf
• polska: trąba ^(pl) f
• portugisiska: tromba ^(pt) f
• spanska: trompa ^(es) f
• sydsamiska: guhkiesnjuenie
• tyska: Rüssel ^(de) m

sugorgan hos t.ex. insekter

• franska: trompe ^(fr) f
• polska: trąbka ^(pl) f
• tyska: Rüssel ^(de)

• 
  en snabel hos en elefant
• 
  en snabel hos en fjäril