skygd

Svenska

Substantiv

Böjningar av skygd	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skygd	skygdet
Genitiv	skygds	skygdets

skygd n

1. (poetiskt) skydd

   1840: Rabulisten och lantprästen. Samtal i sakristian år 1840, Franz Michael Franzén:

   Må skolan, som på kyrkans grund är byggd, Af denna låna både stöd och skygd!

   1872: Jagter i Siebenbürgen och Ungern. 2. Sommaren (Svenska jägarförbundets nya tidskrift, 10:e årgången):

   I det glesa skygdet af en pil samt liggande på en massa rö sträckte vi våra lemmar och mellan oss sattes en kittel med paprikafiskar, som under tiden blifvit kokta.

   Etymologi: Av fornsvenska skygdh.

   Sammansättningar: skygdlös