sankt

Se även Sankt.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av sankt		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	sankt
	Neutrum	sankt
Bestämd singular	Maskulinum	sankte
	Alla	sankta
Plural		sankta
		Predikativt
Singular	Utrum	–
	Neutrum	–
Plural		–
Kompareras inte.
Adverbavledning		(sankt)?
Not: endast attributivt

sankt (maskulinum: sankt eller sankte, femininum: sankta)

1. helig, som förklarats för helgon, används vanligen som attribut framför personnamn

   Etymologi: Av fornsvenska sankte m, sankta f.

   Användning: Såsom attribut framför personnamn brukar ordet inledas med stor bokstav. Detta gäller även vissa (men inte alla) översättningar.

   Grammatik: Framför mansnamn används företrädesvis Sankt (förkortning S:t), men ibland även Sankte (förkortning S:te). Framför kvinnonamn används Sankta (förkortning S:ta).

   Varianter: Sankt

2. böjningsform av sank

Översättningar

helig

• engelska: saint ^(en)
• finska: pyhä ^(fi)
• franska: saint ^(fr)
• latin: sanctus ^(la)
• polska: święty ^(pl)

Adverb

sankt

1. avledning till adjektivet sank

Substantiv

Böjningar av sankt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sankt	sankten	sankter	sankterna
Genitiv	sankts	sanktens	sankters	sankternas

sankt

1. helgon, helig person

   1957: Värmlands nation i Lund, 1682-1957: minnesskrift:

   Det var annat förr, det har hans mor berättat, att de kom i långa processioner med den och den sanktens skalle och så stod de i och läste och sjöng och läste och gav sig inte förrän regnet i sin tur gav med sig.

   Varianter: sanct

Översättningar

helgon

• engelska: saint ^(en)
• franska: saint ^(fr) m
• latin: sanctus ^(la) m
• polska: święty ^(pl) m

Tyska

Verb

sankt

1. böjningsform av sinken