preposition

Svenska

Substantiv

Böjningar av preposition	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	preposition	prepositionen	prepositioner	prepositionerna
Genitiv	prepositions	prepositionens	prepositioners	prepositionernas

preposition

1. (ordklasser) ord som ställs framför ett substantiv eller substantivfras och anger dess förhållande till resten av meningen, ofta positioner i rum och tid; ord såsom på, runt, före, efter, till, med etcetera

Varianter

• prep. (förkortning)

Antonymer

• postposition

Översättningar

Översättningar

• asturiska: preposición ^(ast) f
• bokmål: preposisjon ^(no) m
• danska: forholdsord n
• engelska: preposition ^(en)
• finska: prepositio ^(fi)
• franska: préposition ^(fr) f
• färöiska: fyriseting f
• grekiska: πρόθεση ^(el) f
• isländska: forsetning ^(is) f
• japanska: 前置詞 ^(ja) (ぜんちし, zenchishi)
• jiddisch: פּרעפּאָזיציע f (prepozitsye)
• kroatiska: prijedlog ^(hr) m
• kurdiska: daçek ^(ku)
• nederländska: voorzetsel ^(nl) n
• nynorska: preposisjon ⁽ⁿⁿ⁾ m
• polska: przyimek ^(pl) m
• ryska: предло́г ^(ru) m (predlóg)
• tyska: Präposition ^(de) f
• vietnamesiska: giới từ ^(vi)

Se även

• adposition

Engelska

Substantiv

Böjningar av preposition	Singular	Plural
Nominativ	preposition	prepositions
Genitiv	preposition's	prepositions'

preposition

1. (ordklasser) preposition