Se även Polis.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av polis  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ polis polisen poliser poliserna
Genitiv polis polisens polisers polisernas

polis

  1. (sällan i plural) samhällsorganisation med uppgift att bekämpa brottslighet och att upprätthålla lag och ordning i en stat eller stad
    Polisen vände sig till allmänheten efter tips.
    Hyperonymer: ordningsmakt
    Etymologi: Sedan 1785 av franska police, av senlatinska polītīa (”stat, regering, styre”), av grekiska πολῑτείᾱ (polīteíā, ”medborgarskap, fri stat, en demokrati”) av πολῑ́της (polī́tēs, ”medborgare”) (varav även bl.a. politik, metropol, policy, politruk) + -ῐ́ᾱ (-íā, skapar feminina substantiv).
    Sammansättningar: civilpolis, gränspolis, kravallpolis, kriminalpolis, militärpolis, plåtpolis, polisanmäla, polisanmälan, polisarrest, polisaspirant, polisassessor, polisassistent, polisbefäl, polisbevaka, polisbevakning, polisbil, polisbricka, polisbrutalitet, polisbåt, polischef, polisdistrikt, polisdomstol, poliseskort, polisförhör, polisförhöra, polisförstärkning, polishelikopter, polishund, polishus, polishäst, polishögkvarter, polishögskola, polisingripande, polisinrättning, polisinsats, polisinspektör, polisintendent, polisjakt, poliskedja, poliskommisarie, poliskonstapel, poliskontroll, poliskund, poliskvinna, poliskår, polislarm, polisledning, polislegitimation, polislås, polismakt, polisman, polismisshandel, polismord, polismyndighet, polismästare, polisnotarie, polisofficer, polisområde, polisorganisation, polispatrull, polispersonal, polispiket, polisprotokoll, polispådrag, polisradio, polisrapport, polisrazzia, polisregister, polissekreterare, polissiren, polisskola, polisspärr, polisstat, polisstation, polisstyrelse, polisstyrka, polistillstånd, polistjänstegöring, polistjänsteman, polisundersökning, polisuniform, polisuppbåd, polisutredning, polisvakt, polisvälde, polisväsen/polisväsende, polisärende, polisövervakning, säkerhetspolis, trafikpolis
    Synonymer: aina, bylingen, (slang, nedsättande) bängen, farbror blå, länsman, poppe, (slang, nedsättande) snuten
  2. (yrken) person som arbetar inom polisen
    Rånarna blev omringade av ett stort antal poliser.
    Synonymer: byling, farbror blå, konstapel, länsman, poliskvinna, poliskonstapel, polisman, (slang, nedsättande) snut
    Etymologi: Samma som 1.
  3. en form av försäkringsbrev, särskilt om sjöförsäkringar
    Etymologi: Sedan 1855 av franska police, av italienska polizza, av medeltidslatinska apodissa (”kvitto”), av grekiska ἀπόδειξις (apódeixis, ”bevis, deklaration”).
 
Besläktade ord: polisiär

Översättningar redigera