Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av monoftong  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ monoftong monoftongen monoftonger monoftongerna
Genitiv monoftongs monoftongens monoftongers monoftongernas

monoftong

  1. (lingvistik) enkelt vokalljud i motsats till diftong eller triftong
    Etymologi: Av grekiska μονόοφϑογγος (”entonig”).
    Besläktade ord: monoftongera, monoftongering

Översättningar redigera