mecka
Svenska redigera
Substantiv redigera
mecka (oböjligt)
- uttal: ˈmeˌka
- plats där något utvecklas, förfinats eller där något är särskilt vanligt förekommande och välrepresenterat: dansmusikens mecka, frimärkssamlarnas mecka.
Översättningar redigera
plats där något utvecklas, förfinats eller där något är särskilt vanligt förekommande och välrepresenterat: dansmusikens mecka, frimärkssamlarnas mecka.
- bokmål: mekka n
Verb redigera
Böjningar av mecka | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | mecka | meckas |
Presens | meckar | meckas |
Preteritum | meckade | meckades |
Supinum | meckat | meckats |
Imperativ | mecka | – |
Particip | ||
Presens | meckande, meckandes | |
Perfekt | meckad | |
mecka
- (vardagligt) reparera bilar och liknande teknisk utrustning; allmänt om att pyssla med något
- (slang) preparera narkotika, särskilt om cannabis
- Kan du mecka klart den där jointen någon gång?
Översättningar redigera
(vardagligt) reparera bilar och liknande teknisk utrustning
- bokmål: mekke
preparera narkotika, särskilt om cannabis
- bokmål: mekke