Svenska redigera

Adverb redigera

mäkta

  1. (förstärkande adverb) synnerligen, i hög grad
    Hon var mäkta stolt över deras insats på planen.
    Synonymer: (se Appendix:Förstärkande)

Översättningar redigera

Verb redigera

Böjningar av mäkta  Aktiv Passiv
Infinitiv mäkta mäktas
Presens mäktar mäktas
Preteritum mäktade mäktades
Supinum mäktat mäktats
Imperativ mäkta
Particip
Presens mäktande, mäktandes
Perfekt mäktad

mäkta

  1. (modalt hjälpverb) orka, förmå, klara av; ha tillräcklig förmåga att
    Jag mäktar inte med mer tårta.
    John sade att han inte mäktar skriva mer om olyckan han varit med om.

Översättningar redigera