kos
Se även Kos.
Svenska redigera
Substantiv redigera
kos
- (i uttryck som flyga sin kos) iväg, bort
- 1803: Lagfarenhetsbibliotek, Jakob Albrekt Flintberg:
- skolandes Landshöfdingarne, så snart någre qwacksalfware ankomma till lands eller watn, strax befalla dem att packa sig sin kos ur landet
- skolandes Landshöfdingarne, så snart någre qwacksalfware ankomma till lands eller watn, strax befalla dem att packa sig sin kos ur landet
- 1803: Lagfarenhetsbibliotek, Jakob Albrekt Flintberg:
- böjningsform av ko
Danska redigera
Substantiv redigera
kos
- böjningsform av ko