Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av konnässans  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ konnässans konnässansen konnässanser konnässanserna
Genitiv konnässans konnässansens konnässansers konnässansernas

konnässans

  1. bekantskap eller kännedom om (något)
    Etymologi: Känt sedan 1780, försvenskning av franska connaisseur med samma betydelse, från franska connaître, 'känna till'. Ytterst av latinets cognosco, 'lära känna'.
    Besläktade ord: konnässör

Översättningar redigera