Se även -kil.

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av kil  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kil kilen kilar kilarna
Genitiv kils kilens kilars kilarnas

kil

  1. verktyg bestående av järn eller trä eller dylikt med två gränsytor i spetsig vinkel mot varandra
    Besläktade ord: kilformad
    Sammansättningar: klyvkil
  2. (ålderdomligt, slang) barn

Översättningar redigera

Volapük redigera

Räkneord redigera

kil

  1. tre