Svenska redigera

Adjektiv redigera

kaputt

  1. (något vardagligt) förstörd, sönder, obrukbar, fördärvad, över
    1959: Vår dotter Merete, Olle Mattson:
    Om jag var som du och äktbarn och allting skulle jag sparka honom och hans gamla tivoli i baken och ge mig av när det ändå är kaputt me't.
    1981: Provryttare, sidan 180, Lars Ardelius:
    När en adelsman börjar schackra med pengar är allt kaputt.

Översättningar redigera

Tyska redigera

Adjektiv redigera

Böjningar av kaputt 
Predikativa former
Positiv kaputt
Kompareras inte.

kaputt

  1. trasig, sönder, kaputt, pajad
    Synonymer: defekt, schadhaft, beschädigt
    Der Geldautomat ist kaputt.
    Bankautomaten är trasig.