Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av implikatur  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ implikatur implikaturen implikaturer implikaturerna
Genitiv implikaturs implikaturens implikaturers implikaturernas

implikatur

  1. (logik) mening (betydelse) som inte är en logisk följd av en sats i ett yttrande (men som normalt uppfattas av åhöraren)
    Jämför: implikation
    Se även: presupposition

Översättningar redigera