Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av huve  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ huve huvet huven huvena
Genitiv huves huvets huvens huvenas

huve

  • uttal: ˈhʉːˌvɛ/, /ˈhɵˌvːɛ
  1. (talspråk) variant av huvud
    1888: Skräddarns skulle ha dans, August Strindberg:
    Nästa gång han förnam något, gjorde det rysligt ont i huvet, och bakom en bjälke viskade någon, som hade klackjärn på sig.