hane

Svenska

Substantiv

Böjningar av hane	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hane	hanen	hanar	hanarna
Genitiv	hanes	hanens	hanars	hanarnas

hane

1. (biologi) ett kön; en hane av arten människa benämns oftast man

   Synonymer: handjur

   Varianter: hanne

   Antonymer: hona

   Se även: ♂ - (symbolen för hankön)

2. (ålderdomligt) tupp

   1917: Bibeln:

   I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.

   Etymologi: Av fornsvenska hani, av fornnordiska hani. Ytterst av den urindoeuropeiska roten *kan- (”sjunga”) jämför svenska höna, danska hane (”tupp”), isländska hani, gotiska 𐌷𐌰𐌽𐌰 (hana) (”tupp”) och latinska canō (”jag sjunger”) och kymriska canu (”sjunga”).

3. den del av mekanismen i en revolver eller (äldre) gevär som slår på tändstiftet eller laddningen när vapnet avfyras

   Revolvermännen brukade slipa ner hanen på sin revolver så att den inte fastnade i hölstret.

   Fraser: vila på hanen

   Etymologi: Av att hanen (vapendel) förr kunde likna en tupp. Se etymologin för hane (tupp).

4. elektrisk kontakt med synlig, oskyddad ledare

   Antonymer: hona

• 
  hane (tupp)
• 
  hane i en pistol
• 
  hane (kontaktdon)

Översättningar

hankön

• engelska: male ^(en)
• finska: uros ^(fi), koiras ^(fi)
• franska: mâle ^(fr) m
• polska: samiec ^(pl) m
• portugisiska: macho ^(pt) m
• ryska: самец ^(ru) m
• spanska: varón ^(es) m
• turkiska: eril ^(tr), erkek ^(tr)
• tyska: Männchen ^(de) n, männliches Tier

tupp — se tupp

vapendel

• armeniska: շնիկ ^(hy) (šnik)
• bokmål: hane ^(no)
• engelska: hammer ^(en)
• japanska: 撃鉄 (げきてつ, gekitetsu)
• polska: kurek ^(pl) m
• portugisiska: cão ^(pt) m
• spanska: percutor ^(es) m
• tjeckiska: kohoutek ^(cs)
• tyska: Hahn ^(de) m

kontaktdon

• polska: wtyk ^(pl) m, wtyczka ^(pl) f
• tyska: Stecker ^(de) m