grammatik

Se även Grammatik.

Svenska

Substantiv

Böjningar av grammatik	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	grammatik	grammatiken	grammatiker	grammatikerna
Genitiv	grammatiks	grammatikens	grammatikers	grammatikernas

grammatik

1. beskrivning av hur ett språk är uppbyggt, hur satsdelar, ord, ändelser och andra element relaterar till varandra för att uttrycka betydelser

   1894: Svensk Läraretidning:

   En för svenskar afsedd lärobok i dansk och norsk grammatik har hittills helt och hållet saknats.

   Besläktade ord: grammatika, grammatiker, grammatisk

   Sammansättningar: grammatikfel, grammatikregel, grammatikövning, skolgrammatik, valensgrammatik

Översättningar

språks uppbyggnad

• aragonska: gramatica
• asturiska: gramática f
• belarusiska: граматыка f
• bikol: balanghayan
• bokmål: grammatikk ^(no)
• bretonska: yezhadur ^(br)
• danska: grammatik ^(da) u
• engelska: grammar ^(en)
• esperanto: gramatiko
• extremaduriska: gramática f
• finska: kielioppi ^(fi)
• franska: grammaire ^(fr) f
• frisiska: grammatika ^(fy)
• färöiska: málfrøði ^(fo)
• galiciska: gramática
• grönländska: oqaasilerineq
• isländska: málfræði ^(is) f
• japanska: 文法 ^(ja) (ぶんぽう ^(ja), (bunpou)
• jiddisch: גראַמאַטיק ^(yi) f (gramatik), דיקדוק‎ (dikdek)
• katalanska: gramàtica ^(ca) f
• kinesiska: 语法 ^(zh) (yǔfǎ)
• kurdiska: rêziman ^(ku)
• ladino: gramátika f
• lakota: iyápi wóopȟe
• meänkieli: kramatiikki
• nordsamiska: giellaoahppa
• nynorska: grammatikk m
• polska: gramatyka ^(pl) f
• ryska: грамматика ^(ru) f
• spanska: gramática ^(es) f
• tyska: Grammatik ^(de) f
• ukrainska: граматика f