Se även grava.

Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av gräva  Aktiv Passiv
Infinitiv gräva grävas
Presens gräver grävs (gräves)
Preteritum grävde grävdes
Supinum grävt grävts
Imperativ gräv
Particip
Presens grävande, grävandes
Perfekt grävd

gräva

  1. åstadkomma en fördjupning i något (särskilt i marken) genom av avlägsna en del av materialet
    Med spaden grävde han en grop i marken.
  2. ingående leta igenom (genom att flytta på saker på ett sätt som liknar att gräva), rota i
    Han grävde i byrålådan efter nycklarna.
 
Etymologi: Av fornsvenska græva, biform till grava.[1] Besläktat med grav, grop, gruva, grift, grävling, engelska grave, grub, tyska graben (härav grubbla), nederländska graven. Från urgermanska *graban, från urindoeuropeiska *ghrebh-/*ghrobh-, "gräva", "skrapa".[2][3]
Besläktade ord: grävare, grävning, utgrävning
Sammansättningar: grävmaskin, grävskopa
Fraser: gräva bort, gräva fram, gräva ner (sig), gräva upp, gräva ut

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svensk etymologisk ordbok: "gräva", läst 2015-05-11
  2. Svenska Akademiens ordbok: "gräva", läst 2010-01-21
  3. Online Etymology Dictionary: "grave", läst 2010-01-21