fort

Se även Fort, fort. och Fort..

Svenska

Adverb

Böjningar av fort
Positiv	fort
Komparativ	fortare
Superlativ	fortast

fort

• uttal: fʊʈː

1. (om en rörelse) med hög hastighet eller fart

   Bilen körde mycket fort.

   Synonymer: hastigt, snabbt

   Sammansättningar: fortkörning

2. (om en utveckling eller förändring) med en stor förändring inom kort tid

   Kostnaderna växte fortare än inkomsterna.

   Synonymer: snabbt

3. med kort eller ingen väntetid

   Jag kom in fort till läkaren; jag behövde inte ens vänta två minuter.

   Synonymer: snabbt, snart

4. (ålderdomligt) framåt, vidare

   1859: Unga Roberts resa till Grönland:

   Hundarne drefvo emellertid björnhonan in i en trång och stenig dal, der hon hade svårt att komma fort.

   Besläktade ord: för, fortsätta

Diverse: Det finns inget adjektiv till ordet "fort".

Se även: så fort, så fort som

Översättningar

Översättningar

• engelska: quickly ^(en), quick ^(en)
• esperanto: rapide ^(eo)
• finska: nopeasti ^(fi)
• franska: rapidement ^(fr)
• indonesiska: dengan cepat
• isländska: fljόtt
• italienska: rapidamente ^(it)
• katalanska: ràpidament ^(ca), ràpid ^(ca)
• kvänska: noppeesti
• latin: cito
• nederländska: snel ^(nl)
• polska: szybko ^(pl)
• ryska: быстро ^(ru)
• spanska: rápido ^(es), rápidamente ^(es)
• tjeckiska: rychle ^(cs), honem ^(cs)
• turkiska: çabuk ^(tr)
• tyska: schnell ^(de)
• ukrainska: шви́дко ^(uk)

Substantiv

Böjningar av fort	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fort	fortet	fort	forten
Genitiv	forts	fortets	forts	fortens

fort

• uttal: ˈfɔʈ

1. (militärt) del av befästningsverk

Översättningar

Översättningar

• engelska: fort ^(en), fortification ^(en)
• finska: linnoitus ^(fi)
• franska: fort ^(fr) m
• ryska: форт ^(ru) m (fort)
• tjeckiska: pevnost ^(cs) f
• tyska: Fort ^(de) n, Befestigung ^(de) f

Bokmål

Adverb

fort (komparativ: fortere, superlativ: fortest)

1. fort

Adjektiv

fort

1. kvick, rask

Substantiv

Böjningar av fort	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fort	fortet	fort, forter	forta, fortene
Genitiv	forts	fortets	forts, forters	fortas, fortenes

fort n

1. (militärt) fort

Danska

Adverb

fort

1. fort

   Användning: Endast i uttrycket: fare fort.

Substantiv

Böjningar av fort	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fort	fortet	forter	forterne
Genitiv	forts	fortets	forters	forternes

fort n

1. (militärt) fort

Engelska

Substantiv

Böjningar av fort	Singular	Plural
Nominativ	fort	forts
Genitiv	fort's	forts'

fort n

1. (militärt) fort

   Besläktade ord: fortress, fortify, fortification, forte, fortis, force, reinforce

Franska

Substantiv

Böjningar av fort	Singular	Plural
Maskulinum	fort	forts

fort m

• uttal: fɔʁⓘ

1. fort

Adjektiv

Böjningar av fort	Singular	Plural
Maskulinum	fort	forts
Femininum	forte	fortes
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

fort

1. stark

Nynorska

Adjektiv

fort

1. kvick, rask

Adverb

fort (komparativ: fortare, superlativ: fortast)

1. fort

Substantiv

Böjningar av fort	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fort	fortet	fort	forta

fort n

1. (militärt) fort

Tyska

Adverb

fort

1. borta, bort, undan
2. vidare

Sammansättningar: fortbilden, Fortbildung, fortlaufen