Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av dissenter  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dissenter dissentern dissenter, dissenters dissenterna, dissentersen
Genitiv dissenters dissenterns dissenters, dissenters dissenternas, dissentersens

dissenter

  1. icke statskyrklig person, egentligen icke liktänkande person
    1888: Skolans ställning till religionsundervisningen, Anna Whitlock:
    Många dissenters, som hafva barn i skolåldern, föredraga dock att utträda ur statskyrkan och betala skatten, som de icke hafva någon makt att bestämma öfver, hällre än att låta barnen läsa katekes.