Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av brinna  Aktiv
Infinitiv brinna
Presens brinner
Preteritum brann
Supinum brunnit
Imperativ brinn
Particip
Presens brinnande, brinnandes
Perfekt brunnen

brinna

  1. (kemi) /förstöras genom att/ reagera med syre under det att eld uppkommer
    Trähuset började brinna.
    Vanliga konstruktioner: brinna upp, brinna ner
  2. (följt av prepositionen för) vara väldigt engagerad i; starkt förespråka
    Jag brinner för alla människors lika rättigheter.

Besläktade ord redigera

Fraser redigera

Översättningar redigera

Älvdalska redigera

Verb redigera

brinna

  1. brinna
    Įett įesumt trai kan int brinna.
    "Ett ensamt trä(d) kan inte brinna." (talesätt?)