Wiktionary

brink

Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av brink  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brink brinken brinkar brinkarna
Genitiv brinks brinkens brinkars brinkarnas

brink

  1. brant sluttning
    Etymologi: Av fornsvenska brink, troligtvis av medellågtyska brink.[1]
    Sammansättningar: älvbrink

Översättningar redigera

brant sluttning

Engelska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av brink  Singular Plural
Nominativ brink brinks
Genitiv brink's brinks'

brink

  1. kant
    Vanliga konstruktioner: on the brink

Källor redigera

  1. ↑ Svensk ordbok: "brink"
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=brink&oldid=3706424”