botten

Svenska

Substantiv

Böjningar av botten	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	botten	bottnen, botten	bottnar	bottnarna
Genitiv	bottens	bottnens, bottens	bottnars	bottnarnas

botten

1. den nedersta delen av något, den understa sidan av ett föremål (och ofta även parallell med marken)

   Det är hål i botten på dunken.

   Brunnen var så djup att jag inte kunde se dess botten.

   Barnet nådde inte bottnen där han simmade i sjön.

   Varianter: bott (ovanligt)

   Antonymer: topp

   Etymologi: Av fornsvenska botn, butn, av fornnordiska botn, av urgermanska *butmaz.

   Besläktade ord: bottna

   Sammansättningar: bottenkvark, bottenlös, bottennapp, bottennivå, bottennotering, bottenplacering, bottenplatta, bottenrekord, bottensats, bottenslam, bottenskikt, bottenskrap, bottenyta, dalbotten, havsbotten, sjöbotten, tårtbotten

   Fraser: botten upp!, gasen i botten, gå till botten (sjunka), gå till botten med något, i grund och botten, köras i botten, plattan i botten

2. böjningsform av bot
3. böjningsform av bott

Översättningar

nedersta delen

• bokmål: bunn ^(no)
• bosniska: dno n
• danska: bund ^(da)
• engelska: bottom ^(en)
• finska: pohja ^(fi)
• franska: fond ^(fr) m
• latin: fundus m
• nederländska: bodem ^(nl) m
• polska: dno ^(pl) n, spód ^(pl) m, grunt ^(pl) m
• spanska: fundo ^(es) m
• turkiska: alt ^(tr)
• tyska: Boden ^(de) m, Grund ^(de) m

Adjektiv

botten (oböjligt, kompareras ej)

1. av sämsta möjliga kvalitet

   Den här filmen är verkligen botten.