alkohol

Svenska

Substantiv

Böjningar av alkohol 1.	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	alkohol	alkoholen	alkoholer	alkoholerna
Genitiv	alkohols	alkoholens	alkoholers	alkoholernas

Böjningar av alkohol 2.	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	alkohol	alkoholen
Genitiv	alkohols	alkoholens

alkohol u

1. (kemi) ett ämne tillhörande den kemiska gruppen alkoholer, som innehåller hydroxylgruppen -OH
2. (allmänt) alkoholen (1.) etanol, vilken förekommer i många drycker, är beroendeframkallande och kan ge allvarliga skador på lever och njurar

Etymologi: Via tyska Alkohol eller franska alcool, från medeltida latin alcohol, av arabiska الكحول (al-kuḥl), där al = bestämd artikel + kuhl = "fint pulver", en benämning av pulver som användes bland annat som ögonskugga. När spanjorerna kom i kontakt med ordet ändrade de uttalet till al-kuhúl. Ordet kom sedan att användas i alkemistiska sammanhang i Europa, fortfarande i betydelsen "fint pulver", fick sedan genom betydelseförskjutning betydelsen den finaste beståndsdelen, destillatet, av ett ämne, särskilt av vin, vini alcohol, som sedan bara blev alcohol från 1700-talet i Europa.

Besläktade ord: alkoholism, alkoholist, alkoholistisk, alkoholiserad, alkoholisk

Sammansättningar: alkoholberoende, alkoholdryck, alkoholfri, alkoholförgiftning, alkoholhalt, alkoholhaltig, alkoholjäsning, alkoholkonsumtion, alkohollösning, alkoholmissbruk, alkoholometer, alkoholproblem, alkoholpåverkan, alkoholrus, alkoholskadad, alkoholstyrka, alkoholutbyte

Se även: etanol, metanol, propanol, narkotika, tobak

Se även tesaurus: Smakstyrka, Dryckenskap

Översättningar

ämne tillhörande gruppen alkoholer

• bokmål: alkohol ^(no) m
• danska: alkohol ^(da) u
• engelska: alcohol ^(en)
• finska: alkoholi ^(fi)
• franska: alcool ^(fr) m
• frisiska: alkohol ^(fy) u
• japanska: アルコール ^(ja) (arukōru)
• jiddisch: אַלקאָהאָל m (alkohol)
• litauiska: alkoholis ^(lt) m
• nederländska: alcohol ^(nl)
• nynorska: alkohol m
• polska: alkohol ^(pl) m
• portugisiska: álcool ^(pt) m
• ryska: алкого́ль ^(ru) m
• spanska: alcohol ^(es) m
• tjeckiska: alkohol ^(cs) m
• turkiska: alkol ^(tr)
• tyska: Alkohol ^(de) m
• ukrainska: алкого́ль ^(uk) m

etanol

• belarusiska: алкаголь m
• bokmål: alkohol ^(no) m
• bulgariska: алкохол ^(bg) m
• danska: alkohol ^(da) u, sprit u
• engelska: alcohol ^(en)
• finska: alkoholi ^(fi)
• franska: alcool ^(fr) m
• frisiska: alkohol ^(fy) u
• grekiska: αλκοόλ ^(el) n
• italienska: alcol ^(it) m
• lettiska: alkohols ^(lv) m
• litauiska: alkoholis ^(lt) m
• makedonska: алкохол m
• nederländska: alcohol ^(nl)
• nynorska: alkohol m
• polska: alkohol ^(pl) m
• portugisiska: álcool ^(pt) m
• rumänska: alcool ^(ro)
• ryska: алкоголь ^(ru) m
• serbiska: алкохол ^(sr) m
• slovakiska: alkohol ^(sk)
• spanska: alcohol ^(es) m
• tjeckiska: alkohol ^(cs) m
• turkiska: alkol ^(tr)
• tyska: Äthanol ^(de) n, Ethanol ^(de) n, Alkohol ^(de) m (vardalig)
• ukrainska: алкоголь ^(uk) m
• ungerska: alkohol ^(hu)

översättningar som behöver granskas mot betydelse

• albanska: alkohol ^(sq), spirto-ja

Frisiska

Substantiv

Böjningar av alkohol	Singular	Plural
utrum
Nominativ	alkohol	alkoholen (alkoholer)

alkohol u

• uttal: ˈɔlkohɔl, ˈɔlkəhɔl

1. (kemi) alkohol; ämne tillhörande gruppen alkoholer
2. alkohol (etanol)

Besläktade ord: alkoholisme, alkoholist

Sammansättningar: alkoholfrij, alkoholkontrôle

Polska

Substantiv

alkohol

1. (kemi) alkohol; ämne tillhörande gruppen alkoholer