Magne

Svenska

Substantiv

Böjningar av Magne
utrum	Singular
Nominativ	Magne
Genitiv	Magnes

Magne

1. (nordisk mytologi) en av Tors söner (halvbror till Mode, som tillsammans med brodern berättas ta över Mjölner efter det att deras far stupar i ragnarök

   Etymologi: Av fornnordiska Magni.