Se även lista över appendix och Wiktionary:Stilguide/Japanska.

Tabellerna ska läsas radvis och så att konsonanten till vänster sätts före vokalen (a, i, u, e, o, ka, ki, ku, ...) (kya, kyu, kyo, ...)

Hiragana, Katakana
Romaji a i u e o
- , , , , ,
k , , , , ,
s , , (shi) , , ,
t , , (chi) , (tsu) , ,
n , , , , ,
h , , , (fu) , ,
m , , , , ,
y , , ,
r , , , , ,
w , ,
n , (n)
Hiragana, Katakana med tenten (och maru)
Romaji a i u e o
g , , , , ,
z , , (ji) , , ,
d , , (dji) , (dzu) , ,
b , , , , ,
p , , , , ,
Hiragana, Katakana sammansatta
Romaji ya, , yu, , yo, ,
k きゃ, キャ きゅ, キュ きょ, キョ
s しゃ, シャ (sha) しゅ, シュ (shu) しょ, ショ (sho)
t ちゃ, チャ (cha) ちゅ, チュ (chu) ちょ, チョ (cho)
n にゃ, ニャ にゅ, ニュ にょ, ニョ
h ひゃ, ヒャ ひゅ, ヒュ ひょ, ヒョ
m みゃ, ミャ みゅ, ミュ みょ, ミョ
r りゃ, リャ りゅ, リュ りょ, リョ
g ぎゃ, ギャ ぎゅ, ギュ ぎょ, ギョ
z じゃ, ジャ (ja) じゅ, ジュ (ju) じょ, ジョ (jo)
d ぢゃ, ヂャ (dja) ぢゅ, ヂュ (dju) ぢょ, ヂョ (djo)
b びゃ, ビャ びゅ, ビュ びょ, ビョ
p ぴゃ, ピャ ぴゅ, ピュ ぴょ, ピョ
Katakana-tillägg
Romaji a i u e o
w ウィ ウェ
v ヴァ ヴィ ヴェ ヴォ
f ファ フィ フェ フォ
t ティ テゥ
d ディ デゥ

Transkribering / Romajisering redigera

  • och シ - shi inte si
  • しゃ och シャ - sha inte sya
  • しゅ och シュ - shu inte syu
  • しょ och ショ - sho inte syo
  • och ジ - ji inte zi
  • じゃ och ジャ - ja inte zya
  • じゅ och ジュ - ju inte zyu
  • じょ och ジョ - jo inte zyo
  • och チ - chi inte ti
  • ちゃ och チャ - cha inte tya
  • ちゅ och チュ - chu inte tyu
  • ちょ och チョ - cho inte tyo
  • och ヂ - dji inte ji
  • ぢゃ och ヂャ - (dja)
  • ぢゅ och ヂュ - (dju)
  • ぢょ och ヂョ - (djo)
  • och ツ - tsu inte tu
  • och ヅ - dzu inte zu
  • och フ - fu inte hu

ん skrivs n, förutom framför vokaler (a, i, u, e, o) och y då en apostrof läggs till för att undvika tvetydighet. Notera att med denna regel undviks tvetydighet även då någon av に, な, の, ぬ, ね föregås av en vokal. Se på exemplet kanyuu vilket skulle kunna tolkas både som かんゆう (inbjudan) och かにゅう (~ det att bli medlem i ngt), men eftersom かんゆう enligt regeln måste translittereras kan'yuu återstår endast möjligheten かにゅう. Alltså behövs apostrofen endast då ん följs av en vokal.

  • しんぶん - shinbun (inte shimbun, inte heller shin'bun (ingen tvetydighet))
  • くんよみ - kun'yomi (inte kunyomi - くにょみ)
  • ぱんや - pan'ya (inte panya - ぱにゃ)
  • そんえい - son'ei (inte sonei - そねい)
  • そんな - sonna
  • なのり - nanori
  • しんゆう - shin'yuu (inte shinyuu - しにゅう)
  • ほのお - honoo
  • ふんいき - fun'iki (inte funiki - ふにき)

Långa vokaler redigera

Det finns många olika system för att skriva långa vokaler. Det kan vara bra att använda ett sätt så man vet säkert hur det stavas med kana. På japanska skrivs långa vokaler på ett par olika sätt:

Långa vokaler
Hiragana Katakana Romaji
ああ アー aa
いい イー ii
うう ウー uu
えい ei
ええ エー ee
おう ou
おお オー oo

(えい och おう uttalas precis som ええ och おお (som är ovanligare))

Andra ordböcker använder ofta ā ī ū ē ō för långa vokaler, men nackdelen är att det systemet inte kan skilja ou från oo och ei från ee. För enhetlighetens skull används detta system ej här.

  • とおい - tooi (inte tōi)

För ord i katakana med lång vokal (tecknet ー) dubbleras vokalen (se tabellen till höger).

  • フォーク - fooku (inte fo-ku eller fōku)

Kombinationen ou uttalas i de flesta fall som ett långt o (t.ex. そう sou, もう mou, どう dou) men inte då u är verbändelse (t.ex. 襲う oso'u, 追う o'u, 誘う saso'u). I dessa fall kan (som i exemplen) en apostrof användas för att tydliggöra att det inte är ett långt o-ljud.

Långa konsonanter redigera

Långa konsonanter skrivs med (lilla ) på japanska (eller ッ för katakana). Nästa konsonant dubbeltecknas då alltid.

  • そっくり - sokkuri
  • まっちゃ - maccha inte matcha

även:

  • (ざっし - zasshi inte zashshi)
  • (てっつい - tettsui inte tetstsui)

Specialfall redigera

När は, へ och を används som partiklar uttalas och romajiseras de såhär:

  • は - wa inte ha
  • へ - e inte he
  • を - o inte wo

Dubbla vokaler mellan orddelar redigera

Vokaler mellan olika orddelar (t.ex. はや haya + あし ashi) uttalas inte som långa utan med ett kort stopp emellan dem. Observera att ordet skrivet i hiragana inte ger någon ledtråd om uttalet, men i romajiseringen kan en apostrof användas för extra tydlighet.
  • みずうみ - mizu'umi (inte mizuumi vilket kan misstolkas som långt u)
  • こうし (子牛) - ko'ushi

Uppdelning av sammansatta ord redigera

Det kan ofta vara lägligt att lägga in mellanslag mellan delar i sammansatta ord för tydlighetens skull.

  • ファーストキス - faasuto kisu
  • 落し物センター - otoshimono sentaa (inte ~ center eller ~ sentā)
  • ごめんなさい - gomen nasai eller gomennasai (inte gomen-nasai eller gomen'nasai)

Toponymer och namn redigera

Skriv första bokstaven i romajiseringen av ett västerländskt namn med versal.

  • ニュー・ヨーク - Nyuu Yooku
  • テキサス州 - Tekisasu shuu

Däremot

  • 日本 - nihon